volleontherun

Nu var man här... Reste ifrån Manila till osaka och lyckades ta oss till Tokyo via assnabba Shinkansen på dryga 2.5 timmar. Och efter att en endast japansktalande taxichaffis tagit oss till vårat MINIMALA hotellrum så är vi alltså bosatta i Tokyo en tid. Coolt va? Vi vet redan.. (sugoi som det heter). Vi har varit häftiga nog att knata runt i Shibuya hela dagen... och vi har gått HELA dagen. Det finns så SJUUUUKT mycket och häftiga saker överallt. Moiltelefonerna... ack jävla stenåldersSverige. 

Då har KjellPell åkt hem till Sverige och vi är tacksamma för den visdom han efterlämnat sig till oss. Vi hade nog varit massa pesos fattigare om vi varit själva. Btw så kan du vara lugn Kjell, jag har köpt tre lådor till dig... jag fick ett bra pris (fick ner dom från 500/box till 450!!). Så idag gick vi in i våra tidigare vanor här i Manila. Slappade på Robinson hela dagen! Har gått på bio (17 again... Zac Effron.. so hot right now) och typ inte myket mer. Oreaoshake på Flappis och venti Caramel frabb på Starbucks. Livet med västerländsk skuld ni vet. Ska nog på bio igen snart eftersom det kostar fucking 20 spänn per biljett. 

Ja då har man varit så där bra på att skriva igen. Nu sitter ni som på nålar vet ja.. Mamma har åkt på spahelg vet jag, det tycker jag hon kan vara värd som hon kämpar hemma och tar hand om både sin nyrenoverade lägenhet OCH min. Stort tack för hennes tålamod. Men ni är ju här för att läsa om miiiiig... Vi gav upp lugnet på Tamaraw Beach och sökte upp den myrlande storstad som är Manila igen. Ibland går man på gator som kanske är lite småläskiga. Tänk er att jag är en NPC i Hitman (kollar mig omrking ASsuspekt på alla). Men först! Om det var någon där hemma som undrade hur det ser ut när 1000 och åter 1000 flygmyror sopas ihop till en hög så kommer det en bild här nu:

Ja nu har jag åkt runt ett tag i Pilipinoland.. Åkte från Boracay, färja till Kateclan, färja till Roxas, minivan (den trängsta jag varit i... tänk er halvfull SLbuss fast i barnfamiljsstorlek) (på bilen alltså) till Calapan, jeepney till Puerto Galera, tricycle till Sabang, sov en natt där och sen jeepney till Puerto Galera igen och sist tricycle hit till Aninuan. Framme till slut. Bor på ett mysigt ställe som heter Tamaraw beach resort som är fullt utrustat med pingisbord, dykcenter och bokhylla (med spel i). Så nu är vi här i en natt i alla fall, men åskväder se ut att dominera våra dagar just nu.. så vem vet. Men nu är vi i det så kallade island-mode igen ändå, och lugnet sprider sig genom kroppen.. tillsamans med fuktigheten.  Men vi mår bra och så... och jag har inte haft det dåligt.. 

Idag då... gick på det omtalade Hobbit House. Fullt av dvärgservitörer, drinkar och Livemusik. Vaknade med magont och trodde jag skulle bli sjuk och imorn åker vi till en annan ö... se ÄNNU segare uppdatering väntar.

Vid det här laget är bilden av den Daniel Jesper Denniz Volle som ni där hemma älskar och känner blivit helt förvanskad av en ölluktande, nersupen blond trasdocka som ni tror uppehåller min person just nu. Jag kan dock meddela att så är inte fallet. Efter att starkt ha missbedömt min egen förmåga att bryta ner alkohol har jag återigen fallit offer för  drinkarnas lömska baksida. Nigi Nigi ni nu noos e nu nu noos... lömskt berömda för sin Long Island Iced Tea. 

Konstig dag idag... Vaknar ovh ska dra en tur längs med vattnet till sydänden på ön och fastnar i del av havet där man tycks ha bytt ut allt vatten mot poolvatten. Ja eller det såg ut som det i alla fall. Jag är 95% säker på att man just runt den lilla bit vatten där vi badade, bytt ut havsvattnets sälta mot poolvattnets klarblåa och rena. 95%... Efter timmar av bad begav vi oss till en bar längre norrut. Där jag drack följande: 1 Margarita (gay), 1 egengjord Lynchburg Lemonade (man), och en Mai Tai (gay). Slut resultat blev alltså 2-1 till Gay. Det fyndiga med denna snåla mängd alkohol är att en frukost bestående av typ 3 points + massa alkohol = mindre koordinerad Daniel (som också är gay). Så en överbadad och överserverad 21 årig pudelrockare från Sverige gör nu följe med de stackars Lindellarna som måste dras med mig. Balut kommer upp på tal. Ack, mitt arma sinne kan inte koppla hur äckligt det faktiskt är att äta ett ankfoster men som tur var han jag börja må illa så ingen balut ikväll (vem vet imorn?). 

Så var man i island-mode igen. Med dagar i saccosäckar på stranden och solnedgång över havet och kalla drinkar för under tio spänn.. ja ni vet, vardagsliv! Vårat sista beachstopp innan Stockholm är ju faktiskt Fillipierna. Sen är det citystress emd Tokyo innan vi åker för att vila upp oss i stimmiga Sydney i en dag innan vi flyger till Macau och Hong Kong, inte direkt vida kända städer för sitt lugna tempo. Så vi unnar oss. Saknar familjen hemma och nej jag hittar inte bilden? Vart låg den? Skicka på epost? OCH tips på vad mina yngre bröder vill ha i "yay-Daniel-är-hemma-presenter" pls Noels fölsis. Men som sagt, shirtless och bada i tempererat vatten är ungefär vad jag gör. Ja jävlar... Här har ni bilder att sukta er med...

Charmig titel jag vet.. Men nu ser det ut som att påskhelgen börjar lida mot sitt slut. för att svara så nej, man firar inte påsken i sig utan den religösa högtid som utspelar sig samma datum.  Nattvarden, korsfästelsen och uppståndelsen. Så det vart take-out från våran italienska favvorestaurang här vid hörnet. Såna trevliga prickar allihopa. Men idag då... Kjelle ankom vid 11 tiden till hotellet här i Manila och hade med sig diverse roligheter från hemma. TACKAR TACKAR TACKAR!! DOCK fattar jag inte vad Larson kommer in i bilden? Men godiset är sjukt välkommet. Tillbaka tänker jag hem pussar och kramar till er alla där hemma! 

Wohoo... Nu har vi bytt land. Fillipinera och närmare bestämt Manila. Började med an arg taxichaufför som sprintkör till hotellet utan att använda blinkers en enda gång. Sen vandrade vi runt i Robinson mall (hej Starbucks) i typ fyra timmar eftersom det är feeeeeett stort! Dog sen på vårt deluxe rum (med TVÅ sängar... enda skillnaden mot standard... ack noobs vi är) och lyxade till emd våra 100 kanaler, inklusive HBO! Och sen kom påsken... och ALLT stängde. Till och med tidningen medelade att dom inte skulle gå i tryck fören efter helgen. Robinson stängde och vi har hängt på Flapjacks (ett typ pannkakehus) och snott internet. Men här är vi nu!

                Sista dagen i Sydney igår. Kantades av KFC (för att jag är äcklig) och för Josies del, ris med curry (för att hon inte är äcklig). Vi gjorde inte så mycket igår faktiskt, bokade alla biljetter till och med sista resmålet, Kina. Så nu ser planen ut som följande: Manila imorn (idag?), sen runt omkring i Fillipinerna i tre veckor, sen upp till Tokyo en vecka, för att återvända till Syndey i 24 timmar och sen bort hela vägen till Maccao (där bredvid Hon Kong ni vet? Asiens Las Vegas) och färja till Hong Kong, kanske ser nån annan stad omkring och sen får ni återse era kära idoler. Kinabiljetten rör sig runt den 8e maj så där har ni en liten referensram. Har även glott omkring på studera.nu och letat saker jag ska söka till höst. Har fått ihop en liten lista här nu så det blir nog bra ska ni se...

Nu har vi varit i Sydney ett par dagar, och om ytterligare några dagar lämnar vi vårat Australien för Fillipinerna. Biljetten till Osaka är även bokad tack vare hjälp hemmifrån. Våra dagar har bestått av gång på OS-nivå. Ja nu när vi sagt adjö till våran bil får vi nöja oss med våra fötter igen. Från 110km/h till knappa 13... suck. Men som sagt, vi har gått omkring och sett mycket. Häromkring finns det massor att se, vi har Chinatown 200 meter över gatan, Town Hall 7 minuter härifrån, största bioskärmen i världen 5 minuter härifrån och fina Darling Harbour precis runt hörnet. Men det stora priset för våran gångmarsch var självklart det berömda operahuset. Desginat av en dansk för att efterlikna segel som om det flyter står det där, klarvitt och coolt mot mäktiga Harbour bridge. Jaa.. nu vart jag alldeles mångordig till och med.